Jag känner att någon kittlar mig på halsen jag tittar och ser att det står en clown med ett svärd, jag skriker hjälp.

Jag säger hej kolla där en elefant, sedan springer jag ut. Den följer efter mig. Jag lyckas gömma mig. Mina tankar är, var det den gamla tanten Gunhild som var clownen för jag såg ju en clownmask hemma hos henne. Clownen märker mig jag springer, jag snubblar på en sten, jag försöker prata med clownen jag frågar vad heter du, Peter säger han. Han frågar vad du heter till mig , jag säger Felicia. Jag säger lugnt och tyst att han ska släppa svärdet, han säger nej, jag säger tänk om du skulle vara i den här situationen skulle inte du bli rädd då. Jo kanske säger clownen han släpper svärdet och sätter sig ner. Peter skriker förlåt mamma! Varför skriker du mamma säger jag.
– Jag har tagit nästan alla hennes saker hon är läskig. Men jag kommer fortsätta mörda så nu, akta dig jag ska skada dig
Jag börjar springa igen och jag har honom bakom mig. Jag svänger undan och kommer till en djungel och snubblar han fortsätter rakt fram. Sedan tar jag några djupa andetag och plötsligt kommer det en apa som börjar jaga mig i djungeln. jag sa:
– Jag orkar inte springa någon mer snälla.
-Jag ger upp nu skriker jag.
Jag stannar och apan hoppar över mig och forsätter springa.
Jag går en bit och och kommer till en strand, solen skiner och vattnet glänser.
Jag går och hämtar pinnar och bygger ett litet hus.
Min pyjamas är smutsig, jag har sand och jord under naglarna.
Det är ofräscht, för jag kommer ju från stan. Jag bor i stan både hos mamma och pappa, för dom bor inte tillsammans men min mamma har fått en ny kille.